Anders och jag uindrar hur många av våra ledamöter som egentligen läser nyhetsforum. Hur tar vi reda på det?

Jag har lagt in dagordning och delegationsordning här.

Attached Files

  AU 24 -09-03 kallelse och dagordning.docx (Size: 51.4 KB / Downloads: 0)
  Delegationsordning och befattningsbeskrivningar (2).docx (Size: 32.97 KB / Downloads: 1)

Carl föreslår att vi ska uppvakta ett antal tjänstemän på näringadepartementet, jag föreslår oppositionspolitiker och Rune presenterar flera debattinlägg från marknadens aktörer. Grundresonemanget är att politikerna har alldeles för dåliga beslutsunderlag. Varför de är dåliga beror, såvitt jag förstått på flera orsaker, men de i huvudsak sammanfattas i 1) Tjänstemän som inte har tillräckligt med kunskap om nya tekniska möjligheter 2) Politiker som på förhand låser sig vid en och endast en lösning.

Strategin borde då vara tvåfaldig: Vi upplyser tjänstemännen om de nya möjligheterna och presenterar tämligen väl genomtänkta siffror, inte bara påståenden och vi påpekar för politikerna risken med att låsa sig vid en lösning. När det gäller energin säger man visserligen att det behövs både vind- och kärnkraft men det är på kärnkraften man vill satsa pengarna. Jag menar att vi måste uppvakta både tjänstemän och politiker och att nuvarande oppositionen är lättare att påverka. ska enighet uppnås nu blir det på Tidö-partiernas villkor. Jag anser det är bättre att hoppas på ett regeringsbyte -26 och därefter komma överens. 

Vad är det då som gör oss trovärdigare än andra debattörer? Jo, vi är 7 professorer med lång erfarenhet som alla har upplevt tiden då elen kostade 20 öre (?), tågen gick i tid och det vr samma pris på alla avgångar. Elektricitet och tågförbindelser var samhällsnyttor och inte handelsvaror. Vi täcker flera vetenskaper och har en bättre helhetssyn. Vi är dessutom tränade och erfarna vetenskapspersoner som kan göra tillförlitliga och opartiska utredningar. 

Jag föreslår att vi i denna tråd pratar om strategi för uppvaktning. I andra trådar kan vi prata om innehåll

Enligt Peter Währborg ska vi använda ICCs regler vid bedömningen av skrifter till AAS. Problemet är att de finns inte explicit angivna och jag inte säker på att jag uppfattat det hela korrekt. På hemsidan finns en länk till bifogat dokument, som jag känner igen som en förenklad version från On-line Information Review, där jag varit en av granskarna. Liknande känner jag för övrigt igen från andra tidskrifter och konferenser. 

Men nu är vi ju en tvärvetenskaplig akademi och den fråga jag ställer mig är om det ö h t gåt att hitta gemensamma kriterier för alla våra 90 ämnen? Vad är gemensamt för test av läkemedel, diagnosticering av patient, psykoanalys, litteraturvetenskap, etnologi, kördirigering och religionsvetenskap? Inte mycket skulle jag vilja säga! Men ändå tror jag att nästan alla av oss kan avgöra om ett paper är av hög, medel eller låg kvalitet. Jag har själv både opponerat och varit med i betygsnämnden för områden jag inte haft speciellt stor kunskap om men inte haft några problem med bedömningen. Vare sig i Sverige eller utomlands.

Det vi borde diskutera är: Vad är kvalitet? Kanske ett tema inom det området?

Attached Files

  Review.docx (Size: 26.11 KB / Downloads: 1)

Det skulle vara kul om det också fanns video som demonstrerade hur man använder forumet. Går det att ordna?